söndag 21 augusti 2011

Okej jag erkänner väl då...

Jag har väl borderline i alla fall... Det bär emot att säga det men den senaste tiden har det blivit allt mer uppenbart och det kanske kan vara till min hjälp att erkänna det för mig själv. Att det inte bara är några bokstäver i mina papper. Men hur vet jag egentligen att det är borderline och inte bara dåligt självförtroende? Fan jag hatar dessa jobbiga funderingar. Vill verkligen inte ha en sån diagnos då den känns så smutsig och nedvärderande. Kanske måste acceptera det oavsett. Mest av allt är jag rädd för att folk ska ta avstånd från mig pågrund av det. Min största rädsla här i livet är ensamhet. Att inte ha någon där. Att upptäcka att allt bara är ett luftslott, tomt, utan innehåll... Livet måste ju vara så mycket mer än detta? Eller har jag fel där också? Det händer ofta att jag bara känner mig som ett enda stort fel. Som att jag bara är till belastning för folk. Visst vet jag att jag är betydelsefull för ett fåtal av mina vänner men det känns inte heller rätt att leva ett liv för andra. Jag måste vakna och börja leva lite för min egen skull också. Tror att det är så man måste tänka. Men vad vet jag... Jag är ju bara en liten liten människa i en stor stor värld. Hjärtat mitt är dock stort och fyllt av kärlek. Och jag tror jag har hittat den jag vill ge all denna kärlek till. Det känns så i alla fall. Allt med henne är så bra och det känns så rätt. Utan henne i mitt liv vet jag inte om jag orkat kämpa vidare. Hoppas jag kan ge henne något ibland också så jag inte bara får utan ger lite också. Hon säger att jag gör det och då känns det så underbart att jag aldrig vill vara utan henne.

Nej nu är det färdigfilosoferat för denna gången. Förhoppningsvis blir det snart igen och att jag kan bättra mig med bloggandet. Jag vet att det var evigheter sen sist men jag har inte haft inspiration eller kraft att skriva. Men nu hoppas jag det blir ärndring på det för jag mår bättre när jag får skriva av mig och vara lite kreativ i mitt skrivande. Jag hoppas att jag har några läsare kvar och att ni godtar min ursäkt för det långa uppehållet. Skriv gärna adressen till din blogg som en kommentar så lovar jag att läsa din också!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar